Vi fick en pratstund med Laura Hartman, docent i nationalekonomi och ledamot i Kommission för jämlik hälsa samt inledande talare på konferensen Nordic Health Convention, en del av Kvalitetsmässans konferens den 15 november 2017.
Nordic Health Convention ska bidra till en ökad jämlik hälsa och folkhälsa via samtal, idéutbyte och opinionsbildning vilket Laura menar är en förutsättning för att samverkan skall kunna skapas, att man möts och diskuterar dessa frågor, att det finns en gemensam syn. Vidare berättar Laura att samverkan är en av slutsatserna i Kommissionen för jämlik hälsa utredning för att långsiktigt kunna förbättra folkhälsan.
Om arbetet i Kommissionen för Jämlik Hälsa – ett uppdrag från regeringen
Kommissionen för Jämlik Hälsa består av ett antal experter som utsetts av regeringen för att resonera och diskutera oss fram till hur vi kan öka folkhälsan i Sverige. Laura har en bakgrund som nationalekonom och har forskat många år inom arbetsmarknaden och välfärdssektorn och även verkat som analys och forskningschef i flera välfärdsorganisationer, nu senast på Försäkringskassan.
Kommissionen har tidigare i år lämnat sitt slutbetänkande till regeringen och hälso och sjukvårdsministern Annika Strandhäll och uppdraget pågår nu ett par månader till för att sprida resultaten.
De slutsatser som man i utredningen kommit fram till utgår från hälsans breda bestämningsfaktorer; från det tidiga livet och de första levnadsåren och familjesituationen, senare behov i skolan, vidare till arbetslivet samt förebyggande instanser som hälso- och sjukvården ansvarar för.
”Det är en väldigt komplex fråga och man kan inte titta på det utifrån ett perspektiv. Det är så många olika delar i samhället som måste samverka för det berör hela livet, från vaggan till graven.” menar Laura
Laura berättar vidare att de tittat på tillfällen där samhället kan gå in för att stärka och ge extra resurser och en slutsats är att det behövs stärkas en samverkan mellan samhällets olika aktörer. Samverkan och tidigare insatser är nyckelord. Laura berättar att ett antal förslag handlar om stödsystem.
”Ett rikt land som Sverige borde ha tillräckligt med resurser för att kunna tillgodose alla samhällsgruppers behov för att skapa goda förutsättningar till en mer jämlik hälsa. Utmaningen ligger nog främst i att fördela de resurser så man kan sätta in dem där de skapar bästa långsiktiga effekterna.” menar Laura
Ibland behöver man kanske flytta resurser och investera i tidiga insatser för det kommer bespara oss senare i andra samhällssystem – till exempel insatser i förskolan, desto bättre kvalitet vi kan tillgodose i förskolan som stärker och rustar alla barn desto bättre kommer det förmodligen gå i skolan och i arbetslivet. Det finns forskning som visar på att detta leder till ökade besparingar och en ökad effekt men det är svårt att mäta då vi pratar om väldigt långsiktiga effekter.
Vad upplever du har varit de största utmaningarna i ert arbete?
En utmaning ligger bland annat hos professionerna i institutionerna såsom skola och sjukvård – det finns mycket kunskap och man känner igen sig i resonemangen men många är frustrerade över att man inte har möjlighet att agera tillräckligt mycket för att svara upp till behoven. I slutändan handlar det om hur vi styr och leder dessa verksamheter, menar Laura.
”Vi måste skapa förutsättningarna för att kunna möta de behov som finns samt sprida insikten att det är komplext och att vi behöver ta ett helhetsgrepp för att rätta till det.”, säger Laura.
Laura upplever också att det finns också en törst efter en mer forskning om vad som fungerar och inte. Till exempel psykisk ohälsa som det behövs mer forskning kring och hur arbetsgivaren kan förebygga och även rehabilitera sin personal.
”Det finns kunskapsluckor och det behövs ett mer systematiskt tänk kring när vi inför och testar nya sätt så att reformerna blir utvärderingsbara. ”menar Laura
– Vad tror du en sådan här konferens kan bidra med i detta arbete?
Jag tror att en sådan här konferens kan bidra med att man tillsammans inser och påminner sig hur allas insatser behövs.
”Många i publiken kommer känna igen som i kommissionens slutsatser och till sist så bygger en god samverkan på mänskliga relationer och att man träffas och resonerar för då sänker vi trösklarna att ta kontakt och kan enklare samlas kring en konkret fråga. Det borde verkligen stärka samverkan.” avslutar Laura